CSRD-rapportering efter Omnibus: det här behöver bolag tänka på nu

Publicerad: 2026-09-07

⏲ Lästid: 5 minuter

Få bolag har kunnat planera sin hållbarhetsrapportering i lugn och ro de senaste åren. CSRD antogs i december 2022, infördes i svensk lag den 1 juli 2024 och hann knappt börja tillämpas innan EU:s Omnibus-paket förändrade regelverket väsentligt. När ändringsdirektivet trädde i kraft den 18 mars 2026 stod många bolag med färdiga processer, insamlad data och en publicerad rapport. Och en ny fråga: gäller det här oss fortfarande?

I somras kom flera av svaren. Här är vad som ändrats, vem som omfattas och vad det betyder för nästa årsredovisning.

Vad CSRD är, och vad som hänt sedan 2022

CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering. Tanken var att hållbarhetsinformation skulle hålla samma kvalitet som de finansiella siffrorna: jämförbar mellan bolag och granskad av revisor. Omkring 50 000 europeiska bolag skulle omfattas.

Sedan vände det politiska klimatet. Draghi-rapporten pekade ut regelbördan som ett problem för europeisk konkurrenskraft, och i februari 2025 presenterade kommissionen sitt Omnibus-paket. Efter ett års förhandlingar antogs det i december 2025 och trädde i kraft den 18 mars 2026. Kvar blev ett betydligt mindre regelverk än det bolagen förberett sig för.

Vilka omfattas

Ursprungligen skulle kravet fasas in stegvis, ner till bolag med fler än 250 anställda och så småningom även noterade små och medelstora bolag. Efter Omnibus krävs fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. Båda villkoren måste vara uppfyllda. Kommissionen räknade själv med att omkring 80 procent av bolagen skulle falla bort redan med det första förslaget. Det slutliga direktivet gick längre än så.

I Sverige lämnade den statliga utredningen sitt förslag i april 2026. Sverige ska lägga sig på EU:s miniminivå, utan egna tillägg, och kravet ska träffa bolag med fler än 1 000 anställda och över 4,9 miljarder kronor i omsättning två år i rad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, men tillämpas på räkenskapsår som inletts efter utgången av 2025. Remisstiden gick ut den 21 augusti och någon proposition har ännu inte lämnats.

Den sista detaljen är viktigare än den låter. Svenska bolag med kalenderår rapporterade första gången för 2025, med rapporter publicerade i våras. Hamnar de under de nya trösklarna behöver de inte rapportera för 2026, trots att de var skyldiga att göra det året innan. För många blir alltså vårens rapport både den första och den sista.

Förändringar i rapporteringen

För dem som fortsatt omfattas ser rapporten ut som förut. Det är innehållet som krymper, och sedan i somras vet vi med hur mycket.

Kommissionen antog de reviderade ESRS som delegerad akt den 3 juli 2026, C(2026) 5010 final. Antalet obligatoriska datapunkter minskar med 61 procent jämfört med 2023 års standarder, och det totala antalet med drygt 70 procent. Standarderna ska tillämpas från räkenskapsåret 2027, förutsatt att varken parlamentet eller rådet invänder under granskningsperioden. Den som vill får börja tidigare, antingen fullt ut eller genom att stanna kvar i 2023 års standarder och ändå plocka de nya lättnaderna.

För 2026 behöver ingen utöka sin rapportering. Bolag i första vågen kan hålla samma omfattning som tidigare. Uppgifterna ska förstås avse rätt år, men antalet upplysningar behöver inte växa i väntan på de nya standarderna.

Tre saker till försvann på vägen. Revisorns granskning stannar på översiktlig nivå, och planerna på att höja den till samma nivå som revisionen av räkenskaperna är borttagna. De branschspecifika standarderna skrotades innan de hann införas. Och stora bolag får inte längre skicka vidare sina datakrav nedåt i leverantörskedjan: från mindre affärspartner får de bara begära det som ryms i den frivilliga standard som kommissionen antog samtidigt med ESRS.

Så påverkas nästa årsredovisning

Här skiljer sig läget kraftigt beroende på vilken sida av tröskeln bolaget hamnar. Bolag som fortsatt omfattas behöver först bestämma vilken standard årets rapport ska följa. För 2026 går det att hålla fast vid 2023 års ESRS, att göra det men plocka russinen ur de nya lättnaderna, eller att gå över till 2026 års standarder direkt. Ta det med revisorn tidigt. Valet avgör vad granskningen omfattar, och det är inget man vill reda ut i februari.

Sedan kommer själva genomgången. När sex av tio obligatoriska datapunkter försvinner kan stora delar av datainsamlingen som byggts upp de senaste åren avvecklas. Men det är inte självklart att man ska göra det. En del av upplysningarna används internt för styrning. Andra frågar investerarna efter. Och stryker man dem bryts jämförelsen bakåt i tiden. Det är värt att hålla isär vad som måste rapporteras och vad man vill behålla av andra skäl.

Även väsentlighetsanalysen behöver ses över. Den styr vilka delar av ESRS som blir relevanta, och när standarderna ändras kan svaret bli ett annat trots att verksamheten är densamma.

Bolag som hamnar under tröskeln står inför en annan fråga: vad händer med hållbarhetsavsnittet i nästa årsredovisning? Lagkravet försvinner, men rapporten för 2025 finns publicerad och marknaden har vant sig vid informationen. Man kan fortsätta enligt ESRS frivilligt, gå över till den frivilliga standard som kommissionen antagit, eller skala ner till ett kortare avsnitt utan standard.

Vilken väg som är rätt hänger på vem som faktiskt läser rapporten. Bankernas kreditprocesser, kundernas upphandlingskrav och investerarnas frågeformulär försvinner inte för att lagkravet gör det. Samtidigt är de kraven oftast betydligt enklare att möta än full ESRS-rapportering.

Hållbarhetsrapporten produceras i samma process som den finansiella delen av årsredovisningen, ofta av flera funktioner parallellt och under tidspress. Ju fler av siffrorna som hämtas från en gemensam källa, desto mindre blir arbetet när underlagen ändras sent, vilket de ofta gör. Det är en av anledningarna till att fler bolag lägger om produktionen till ett sammanhållet digitalt arbetsflöde i stället för separata dokument.

En sak gäller båda grupperna: tajmingen. Hållbarhetsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen och följer årsredovisningens process, så beslutet behöver vara fattat innan produktionen drar igång. Krångligast är det för bolagen som ligger nära gränsvärdena, eftersom svensk lag inte är klar förrän riksdagen behandlat propositionen.

Sammanfattning

Efter Omnibus omfattas bolag med fler än 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i omsättning. I Sverige föreslås 1 000 anställda och 4,9 miljarder kronor, med tillämpning redan för räkenskapsåret 2026.
Remisstiden gick ut i augusti och proposition har ännu inte lämnats.
Kommissionen antog de reviderade ESRS den 3 juli 2026. Antalet obligatoriska datapunkter minskar med 61 procent, och standarderna ska tillämpas från räkenskapsåret 2027.
För 2026 behöver ingen utöka sin rapportering. Valet står mellan att behålla 2023 års standarder, utnyttja de nya lättnaderna eller gå över helt, och det bör stämmas av med revisorn tidigt.
Bolag under trösklarna slipper lagkravet men inte kundernas och bankernas frågor. Beslutet om frivillig rapportering behöver fattas innan arbetet med nästa årsredovisning börjar.

Källor

Fler artiklar